Trots att det varit känt en tid att det är vi som står bakom den omåttligt populära serien Guy in Bath så väljer vi att ändå publicera den här! Det här har ju blivit vårat hem och det hemmet är inte komplett om inte serien finns här också! Varsågoda!

Efter ett litet sommarlov så har loserbroonline nu äntligen kommit tillbaka till bloggvärlden. Vi kände att det krävdes en liten paus, främst för att Sören fortfarande led av stora psykiska problem efter vårt experiment. För att ni förstår exakt hur dåligt han mått så kommer här en före och efter bild på honom.

Som tur är har Sören varit på ett vad han kallar ”läger”. Där har han hittat sig själv och ser faktiskt ut att kunna slussas tillbaka in till samhället närsomhelst.

Olles semester har varit att åka runt på olika onanisessioner.

Robin har blivit något av en hippie och köper numer bara organisk mat och bodde i en liten kåta utanför Norrtälje över sommaren där han spelar gitarr varje torsdag om man ger honom rätt sorts bananer.

När Sören då tillslut fick permis så bestämde vi oss för att träffas och diskutera vår framtid. Vi valde en avskild sportbar i Borlänge där vi kunde sitta ifred. Trodde vi.

Mitt under ett samtal om framtida produktioner så kommer det fram två personer som presenterar sig som Björn Gustafsson och Soran Ismail. De sa att de kände igen oss från bloggen och ville ta kort med oss. Först blev vi lite osäkra på vilka dessa personer var, men snälla som vi är så lät vi dem ta några kort och sitta kvar och prata lite med oss.

Det visar sig att de vill vara med i bloggen och, citat: ”kanske göra något roligt för att hjälpa er, ni verkar vara sköna killar”. De hade någon idé om isdans och elefanter. Vi tackade artigt nej men satt ändå kvar och pratade med dem i två timmar. De verkade vara ett par riktigt sköna killar och var faktiskt riktigt trevliga!

Vi gjorde lite efterforskningar på vilka dessa var och det visade sig att Björn tydligen tävlat i melodifestivalen till låten ”What is love”. Det verkade dock som att han mimade det mesta i låten och det är vad jag vet inte tillåtet så det kanske var därför han sökte hjälp av oss.

Soran verkar vara någon slags politiker som driver en antirasistblogg på youtube där han inte tillåter någon att kommentera.

Innan vi skulle gå iväg så kom det faktiskt en person som vi kände igen! Kodjo Akolor! Han den där som pratade med deltagarna i Talang 2008! Han kom dit med en tjej som på något konstigt sätt trodde att vi var bästa kompisar med Soran och Björn. Hon började sjunga en låt för oss på dalmål och sedan gick Kodjo iväg och lämnade henne med oss. BUSSIGT KODJO!

Eftersom vi är fina arbetarklasskillar så tänker vi lägga upp lite bilder från den kvällen så att de kanske får lite gratisreklam i deras fortsatta hopplösa letande efter arbete.

__________________________________________________

Olle, Robin, Sören, Hare Krishna
Eder evigt tillgivne,

Loser bro online!

Åsså skriva det som att det var det sjukaste som kunde hända... Här sitter vi nu idag, i en fyra, med zyffe! :D

Ett genombrott i Sörens återhämtade har skett! Han har suttit i sin garderob hela dagen. Men efter att han varit på toaletten så fick jag detta meddelande på msn!

  Nu verkar allt vara som vanligt igen!

Efter vårt psykologiska experiment har det hänt mycket! Vi ska nu försöka återberätta händelserna som utspelat sig sedan den sista dagen och nu.

Det finns många anledningar till att vi inte uppdaterat på den senaste tiden, den första och kanske främsta är att Loel flyttade till hemlig ort och bytte lösenord på bloggen. Osern var försvunnen och blev så småningon även efterlyst. Orbni blev så paranoid att han inte lämnade sitt rum på 20 dagar.

Loel berättar att han var helt säker på att Orbni och Osern bildade någon slags relation mot honom och att han blev så förbannad att han helt sonika packade en väska och flyttade ut samt vägrade att ha någon kontakt med någon av de andra. När sedan Orbni tog sig mod att öppna dörren så besannades han rädsla: Varken Loel eller Osern var kvar i lägenheten.

Loel, som gått på anger management samlade så småningom mod att gå tillbaka till lägenheten och sina vänner men bara för att hitta Orbni i fosterställning i badkaret. Efter ytterligare två dagar var Orbni sig själv igen och de båda började leta efter Osern. Den enda ledtråd de hade var en film Osern spelat in på sig själv under den sista dagen av experimentet:

När de sedan läste hans inlägg som han skrivit (det här nedanför) så gick det upp för dem att någonting gått sönder i Oserns sköra hjärna och att han förmodligen gått under jorden. De började leta på ställen de trodde han skulle vara på, soprummet, utedasset på pitehavsbad, diken, rännstenar, AA möten men allt helt utan resultat. De började ge upp hoppet och gjorde t.om ett bildspel för att de inte skulle glömma bort vilken underbar person Osern egentligen var:

Men när de sedan gick och tvättade för första gången sedan experimentet så hittade de en otroligt sinnesrubbad och störd Osern i torkrummet.

Han hade blivit så rubbad när han inte fick ha någon social kontakt att han blivit övertygad om att han var en för stor stickad polotröja och ville krympa sig själv. Då han inte fick plats i någon tvättmaskin så valde han tillbringa sin tid i torkrummet i hopp om att där krympa sig.

Och det är där vi är idag! Osern börjar långsamt bli sig själv igen, Loel är inte arg länger och Orbni tror inte längre att han är den enda överlevande på jorden! Vi är alla vänner igen helt enkelt!

Eftersom vi först nu kunnat publicera vad som egentligen hände den där sista dagen så väljer vi också att göra det!

Just det! En sak till! För att förhindra att sånt här ska hända i framtiden så väljer vi numer att kalla oss för våra vanliga namn! Olle, Sören och Robin!

Här kommer alltså Olle och Robins videoblogg ifrån den sista dagen!

19 april, klockan 3:52

Så har den tredje och sista temadagen börjat. Temat för den här dagen är att vi måste leva helt isolerade från någon annan människa. Med detta menat att vi inte får prata med varandra och helst inte ens se varandra. Sedan vi började med detta 0:00 har jag inte sett Robin eller Olle…

Just nu sitter jag på mitt rum, med anteckningsblocket i handen och dubbla täcken över mig. Jag har på känn att detta kommer bli väldigt ensamt och frustrerande. Det måste vara en konstig känsla, att bo med två kompisar men inte få se dem och absolut inte prata med dem. Jag hörde Robin gå på toa för någon timme sedan. Toaletten är bara 1 meter bort men ljudet av någon annan människa kändes ändå minst hundra mil bort, en evighet borta. Det börjar tära på mitt psyke nu, men än så länge känns det bra!

/Osern

19 april, kl. 9:32

Sov rätt dåligt inatt, låg och lyssnade på ljuden utanför och innanför. Jag är riktigt tacksam över elen som numera funkar. Lampor, datorer och annan utrustning fungerar, men frånvaron av mänsklig kontakt börjar sätta sina spår… jag finner mig själv mer och mer rastlös, växlandes från datorn till sängen, sängen till datorn. Inget internet, ingen mobil, ingen människa heller.

/Osern

19 april, kl. 10:56

Har ni sett den där filmen, Into the Wild? När jag nu sitter här på golvet, och dörren börjar likna galler och fönstret en vägg, kommer jag att tänka på citatet som nämns i den filmen och som jag av någon anledning ständigt tänker på i dessa timmar av ensamhet…

”Happiness only real when shared”

/ Osern

19 april, kl 12:15

Upptäckte att någon har hämtat Kiwi, vår fantastiska (förvisso lånade) katt, som nog hade hjälpt oss igenom denna svåra pärs… blev lite ledsen över det, men vad ska man göra åt det?

/Osern

19 april, 16:20

Hej mig själv! Käkade nyss, ett fantastiskt paket nudlar! Det kändes underbart att få använda spisen igen!  Om ni minns så var gårdagens tema ”ingen elektricitet”, så nu får vi använda oss av kök, lampor etc. igen! Känner mig rätt positiv ändå, vet inte om det är den goda maten som har gjort underverk, men lite gladare än för ett tag sedan är jag nog ändå. Men det är en hiskelig berg- och dalbana detta, att leva isolerad från andra. Det är lite som att leva i en dröm: Jag hör Olle och Robin ibland, gåendes utanför, ungefär som vilsna själar eller spöken.  Trevande, springande, letande efter något. Visste jag inte bättre skulle jag kunna tro att jag lever i en bubbla, där alla går runt omkring mig, men ingen ser mig. Jag lever atonalt, asocialt… jag sa tidigare att jag ändå var rätt glad just nu, och det kanske inte låter som det, men det som verkligen håller mig till mods är att jag vet att det finns en ände på detta… bara 7-8 timmar kvar…

/Osern

19 april, 18:10

Hallå! Tänkte uppdatera er (mig?) med vad jag sysslar med, ifall någon läsare någon gång skulle finna sig i en ensam situation utan sällskap. Jag har märkt att man lyckas åstadkomma rätt mycket saker som man ofta annars egentligen vill göra, men som man aldrig riktigt hinner med. Ofta är detta helt enkelt de intressen man har! I mitt fall blir det mycket spela gitarr, läsa böcker, plugga och städa. Sådant man borde göra dagligen men som ofta blir lidande till andra, mer lockande grejer.

Man får alltså rätt mycket gjort när man lever såhär. På så vis är det rätt skönt att vara ensam ändå, speciellt när det bara är för en dag. Men visst saknar man grabbarna utanför, de är ju bara några meter bort. Men jag kan tänka mig att detta skulle vara mycket värre ifall man inte visste hur länge man skulle vara isolerad. Tänk er att vara fast i en mörk, stor grotta utan någon med sig, utan böcker, gitarrer eller mat! Det är sådana tankar som gör att jag tänker ”jag har det rätt bra ändå…”.

/Osern

19 april, 20:01

Två timmar har gått och inte mycket har hänt. Jag har städat lite på rummet och det är numera rätt hemtrevligt här, om man jämför med för några timmar sedan, då det såg ut som någon slags orkan hade virvlat förbi och torktumlat mitt rum. Jag har slutat spela gitarr, har läst mig mätt på alla böcker och skoluppgifter. Datorn lockar inte heller så värst mycket. Jag har sett rätt mycket serier jag hade på datorn och spelat lite spel, men nu har jag gjort allt jag skulle vilja göra idag. Det enda jag sitter kvar med är ett block, en penna och mig själv.

Det böjar mörkna utanför och om jag drar upp persiennerna och tittar ut i den svartnande aprilhimlen ser man kanske ett gatuljus, kanske en person som är ute och rastar hunden eller eventuellt några bilar som lunkar förbi på vägen utanför. Lustigt, det är ungefär tre centimeter glas som skiljer mig från omvärlden. Jag står här, i tystnaden – utanför står mörkret, men också Umgänget, och han ler sarkastiskt åt mig, genom mörkret via det vita, tre centimeter tjocka glaset.

/Osern

19 april, 20:38

Pratar rätt mycket med mig själv nu. Jag rannsakar mitt inre efter frågor och svar. Eller ja, svar på frågor kanske man ska säga? Vilka frågor då? Ja, det vet jag inte, men jag frågar i alla fall…

/Osern

19 april, 21:59

 Har stängt av datorn nu, känner ingen glädje med den på. Allt jag hör är min 80’s fläkt som snurrar, snurrar och stör mig. Börjar känna mig lite disorienterad också. Magen börjar bli orolig, och ljuset inne på rummet börjar jag störa mig på… känner ingen ork till så värst mycket nu, sitter i mörkret med en liten ficklampa i sängen och tänker och tänker. Jag trodde isolationen och tystnaden skulle hjälpa mig att få ro, istället har jag tänkt ännu mer eftersom det inte finns något annat att göra. Vad är klockan?

/Osern

19 april, ??:??

Hur lång tid är det kvar? Jag börjar tro att jag lever i en dröm. Jag hör en massa röster. Robins? Olles? Jag vet inte, jag kan inte skilja på dem längre. Vet jag ens att de finns utanför min dörr!? Vad vet jag egentligen? Jag har inte ätit sedan i eftermiddags, är riktigt hungrig men kan inte förmå mig själv att kliva upp ur sängen… eller, kliva upp ur sängen kan jag göra, men hur ska jag öppna Dörren? Dörren är för stor, för lång, för långt borta, vart är den? Silencio.

/o

Hej! Idag har vi blivit arga på varandra... Till den grad att Loel imorgon tänker flytta ut. Nä.

MEN! En dag utan el har inte varit en dans på rosor. Som den förra dagen tillbringades HELA jävla dagen i soffan med tusen kortspel och ännu fler svordomar. Avslutades dock med en hel del awsome jamning (t.om Loel spelade :O) <--- gris- smiley förövrigt! Här kommer en liten sammanfattning (bara en liten en!) samt nästa tema!

Vet att uppdateringen varit dålig, men det har seriöst varit ett jävla helvete till dygn... Vi orkade inte gå ALLIHOPA FASTBUNDNA och hämta alla förbannade kablar och routern... Förövrigt stort TACK till alla idioter som har ringt och smsat...

Men nu är vi glada igen! (nä.) Och nästa utmaning väntar! Här kommer ett litet sammandrag samt den nya lottningen!